Att skilja agnarna från vetet

Nu har jag tittat på årets första avsnitt av Expedition: Robinson. Jag är faktiskt imponerad - varje år säger de att det ska bli "tufft". Varje år inleds det hela med paradisväder och sandstrand. I år regnade det, deltagarna fick sova bland lera och mangroverötter. Äntligen börjar det bli lite tal om överlevnad. Synd bara att det fortfarande i mångt och mycket är en social tävling, där svaga individer kan ta sig vidare på ett vinnande leende och svek.

Men jag antar att det är en del av charmen. Idag åkte två personer ut, en 60-årig lärarinna som jag inte ens kommer ihåg namnet på, och Michel. Michel var enligt mig en värdig deltagare, inte minst med tanke på att han kom på andra plats på första tävlingen. Lärarinnan åkte ut därför att hon trillade ner först från plankan, så det finns viss rättvisa trots allt. Alla kommer väl ihåg Hildegaard, 60ish tant som hängde kvar nästan till slutet ett år. Vad säger det om tävlingen?

Som ni förstår är jag inbiten robinson-fantast, så om ni inte gillar robinson... bry er inte om att läsa lördagsinläggen! ^^

Nu ska jag nog spela lite gitarr, eller nått... Må väl.