Drömmaren

Mitt foto
Judge for yourselves.

måndag 7 september 2009

Skolan har startat igen - det är med blandade känslor jag går in i ännu ett år i den akademiska världen. Inför skolstarten har jag enbart varit helt positiv, eftersom jag tyckte (och tycker fortfarande) att det vore skönt med något färre arbetstimmar (dock inte för få...) och något mer brainy att pyssla med.

Nu har jag varit en vecka i skolan, och det är väl ungefär som vanligt. Jag trodde att jag missade massvis genom att bo hemma hela förra året. Det gjorde jag också. Jag trodde dessutom att flytta till min lilla etta kunde råda bot på detta, att jag kanske äntligen kunde få känna mig som en riktig student. Det gjorde det inte, eftersom att kalla de kåkarna för studentboende är ganska långsökt. Socialbostäder är närmre sanningen. Jag har kommit fram till att en del saker särskiljer mig från de allra flesta studenter on campus, och därför kommer jag nog aldrig bli som dem - på gott och ont.

Jag har två jobb som stjäler uppmärksamhet och tid. Jag kan inte alltid gå ut och spontanfesta. Jag lever i stort sett bara på pengar från dessa jobb, plus bidraget - vilket innebär att jag inte behöver ta lån. Det innebär också att jag är mycket tveksam mot att spendera mina surt förvärvade slantar på ansenliga mängder alkohol och annat. Det innebär ju så klart också att jag kommer ha ett ekonomiskt försprång före en del av de andra som går utbildningen. Jag säger en del, för jag har en känsla av att det finns de som är här på någon annans nåd - intet ont om dem, så är det bara.

Jag har flickvän, som inte läser på Campus. Hon är dessutom ett par åt yngre. Jag känner med andra ord inget direkt behov av att gå ut och festa varje helg, och hon kommer ändå inte in på många av uteställena.

Jag tror att jag ses som någon som inte direkt uppskattar att festa. Det är inte riktigt sant, även om jag gärna festar nykter i rätt sällskap. Studentlivet kretsar lite för mycket runt alkohol och sen tentaångest eftersom man söp upp pengarna till böckerna... ni fattar... Inte min grej. Detta året ska präglas av arbetslust och flitighet, det är trots allt ett heltidsjobb att plugga (:

All denna teori formulerades i mitt huvud för några minuter sedan, då jag i min yrvakenhet satt och kontemplerade en minst sagt olustig konversation jag hade igår. Drömmaren talades vid med Prinsessan, och hon berättade för honom om sin vistelse i vad som kom att kallas Dekadensens Högborg, aka Campus i Växjö. Citat som; "Ingen älskar varandra här", och "De som ligger runt med flest under en viss tid får platser i utskotten här" avlöste varann, och jag grinar illa. Det rimmar så dåligt med hur jag tycker att man borde leva, speciellt när jag fick höra att 90% av alla personer som var i förhållanden redan varit otrogna, mer eller mindre. Det gör mig väldigt olustig, och plötsligt är jag mycket glad att Sarah inte ska bo vid sin skola.

Jag antar att huvudsaken är att Prinsessan är lycklig och glad, annars får jag nog veta. Då kommer hon springande tillbaka, då kommer jag att ta emot henne med öppna armar. Om hon bjuder på kaffe. Fast jag tror nog hon trivs för bra där hon är...

Ikväll tänker jag komma hem och slå huvudet i väggen, somna, och vakna lagom sent till besiktningen av min lägenhet i morgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar